Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning

Repslagare  Seiler  Ropemaker  Cordiers  Touwslager  Rebslager  Reepschläger

Repslagere  Reipslager  Cordai    Cordeleros  Provazníci   Kötélverö    Konop

Köydenpunoja       Rópadóir     Powroznik                                                               

 Do you know the word for ropemaker in other language? Please send me an e-mail (E-post).

 

REPSLAGARSKRÅET.
 
Den äldsta bevarade skråordningen för yrkesmän i Norden är den för Malmös repslagare. Ämbetet bildades 6 september 1412 i Malmö, Danmarks andra stad till 1658. Sigillet till vänster, längst upp, är är Malmö Repslagar- ämbetes sigill från 1516, Tavle 30 i Danske Haanvaerkerlavs Segl.
 
Ämbetet reglerade hur många och vilka som fick verka som mästare på orten, fastställde regler för hantverket och utfärdade mästar- och gesällbrev.
Skråämbetena kan i mycket sägas vara ”företagarintressen”, hindra konkurrenter och insyn i råvaror och prissättning. Man hindrade också en del gesäller att bli mästare med att kräva vandringar i det oändliga.
Tidigt kom man i konflikt med de statliga intressena, som ville ha insyn och kontroll. Centralmakten införde redan på 1500-talet skråordningar med koncentration till städerna. Från 1864 upphörde skråordningen med en lagstiftning som syftade till fri företagssamhet och statlig kontroll. Trots detta fortsatte många yrken att kräva ett mästarbrev för att få driva ett hantverk i företagsform.
Yrken gick ofta i arv generation till generation. Att vara barn till en hantverkare betydde inte någon genväg, man fick börja som lärling vid 12-14 års ålder, en utbildningsperiod på ca fyra år innan man kunde avlägga prov för ett gesällbrev.
 
Systemet med lärling, gesäll och mästare var rådande och särskilt bland repslagarna behölls det länge.
Repslagarna var såväl konservativa som radikala.
Konservativa på så sätt att man vidhöll gesällbrev och vandringar långt in på 1930-talet. Bevarandet av den högblå-vit smalrandiga skjortan med tillhörande spinnrem runt midjan var ett måste, inte bara i Sverige utan i hela norra Europa. Om man kom som vandrande gesäll utan denna mundering blev man inte väl mottagen.
Radikala för att man som gesäll var ovanligt självständiga. Om inte förhållandena passade tog man avsked och sökte lyckan på annat håll, inte några längre bindningstider som i många andra skrån. De långa vandringarna gav också nya intryck, så kom tex ”kronhjulet” till Sverige. Så även ”självdragningshjulet” som gjorde det möjligt för repslagaren att slå linor ensam.
Man var även tidiga med att bilda facklig organisation, Svenska Repslageriarbetarförbundet var ett av Sveriges äldsta, startades 1 april 1894. Förbundet slogs ihop, 1910, med Svenska Textilarbetarförbundet som i modern tid ingår i industrifacket.
Efter hårt fackligt arbete försvann skråväsendet även bland repslagarna, istället dominerades det fackliga arbetet för rättvisa, arbetstider och anständiga löner. Just lönen hade varit väldigt godtyckligt för repslagarna men genom avtal förbättrades lönebilden och arbetsmiljön.
Arbetsgivarorganisationen, Sveriges Repslagariidkareförening, bildades 1918.
 
 
 
 
 
 
 

 

 

.

 

För att komma vidare, ställ makören/pekaren på "start", längst upp till vänster. Då hittar du tjugotvå undersidor.

 Place your PC pointer, cursor on START and you’ll find 22 more sides about rope making.

 

 

     SENAST

 UPPDATERAD 

13 september 2017

 

 Litteratursidan

      NY BOK

 

 

 

 

 

              

Som en gest mot att 20% av besökarna är tysktalande, finns nu ytterligare en artikel på tyska i webbdisken.