Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning

Repslagare  Seiler  Ropemaker  Cordiers  Touwslager  Rebslager  Reepschläger

Repslagere  Reipslager  Cordai    Cordeleros  Provazníci   Kötélverö    Konop

Köydenpunoja       Rópadóir     Powroznik                                                               

 Do you know the word for ropemaker in other language? Please send me an e-mail (E-post).

 

Historia

Forntidens rep.

Utan rep, ingen mänsklighet. Förmodligen kunde redan stenåldersmänniskan använda sig av rep, vilket haft lika stor betydelse för utvecklingen av vår kultur som mejslar och yxor av sten.
Utan linor och snören skulle man inte kunnat fiska, ingen boskapsskötsel, inga åkrar kunnat plöjas, ingen bevattning av torra odlingar, inga vattendrag kunnat överskridas, inga farkoster kunnat korsa haven, inga pyramider eller palats kunnat byggas, inga fältslag kunnat genomföras. Listan kan göras lång.
Den tidiga människan tog ett stort kliv framåt, när hon kom på att fläta vidjor till korgar, nät och andra redskap. Så småningom såg hon säkert möjligheten att av lämpliga vegetabilier stripa fram den bast, som blev ett ännu bättre material att binda med.
Konsten att spinna och att av naturens vegetabilier och djurens hår framställa garn och vävnader är uppenbarligen mycket gammal. Sannolikt hör sammansnoendet av rep till de allra äldsta yttringarna av textilt hantverk.

Gamla Egypten.

I Egypten har det slagits tågvirke redan under badarisk tid, dvs. ca 4000 f. Kr. Från denna tid har det bevarats ett rep av lin. Bilder av rep och snören pryder Hemakas grav, ca 3000 f. Kr.
Tydligare är bilden är från en grav från 1500 f. Kr. Där ser man tre män som slår ett rep av papyrus, vilket växer i det omgivande kärret.

Mannen till höger ger snodd åt repets båda dukter med hjälp av ett redskap. Mannen i mitten håller en kort stång, som han satt in mellan dukterna. Uppenbarligen rör det sig om en slags snörknekt, som håller dukterna i rätt läge under slagningen. Längst till vänster står den man, som slår ihop dukterna till ett rep. I bakgrunden skymtar fyra färdiga reprullar. Lägg även märke till att på bilden finns sex olika redskap för repslagning avbildade .
Dörren till Tutankamons tabernakel var förseglad med ett mer än 3000 år gammalt rep.
I en av Tuvagrottorna utanför Kairo har man funnit längder av 3-slagna papyrusrep 64 mm i diameter, tillverkade av dukter bestående av ca 40 garn. Dessa garn var spunna av 7 stänglar.

 

Andra kulturer.

Bevis för repslagning finns i de flesta kulturer. I Assyrien finns bilder från 704 f. Kr. Så även från Grekland, romarna, indianerna, Japan och Kina. Nästan alla civilisationer har haft repslagning.

I Norden slog vikingarna rep av lin, läderstrimlor och hår som tagel. Även bast av lind, granrötter, vide mm. Under 800-talet började man odla hampa, som vikingarna tog med sig fröer av, från Ryssland.


Repslagerier i gammeldanska landskapen.

De äldsta kända repslagerierna i Sverige (danskt till 1658) är de i Malmö, som startades redan 1412. 1587 har repslagarna Jacob, Gerdt, Christiern och Jens Reebslaar sina banor på vallarna runt Malmö men de är bosatta i fattigkvarteren på väster.

I våra landskap följdes det av Halmstad 1620 och Karlskrona 1693.
1790 finns det yrkesverksamma repslagerier i Simrishamn, Karlshamn och Ystad. Från 1840 även i Lund, Landskrona, Sölvesborg, Helsingborg, Kristianstad och Varberg.
Från andra hälften av 1800-talet är yrkesverksamma repslagerier etablerade på följande orter, förutom ovan nämnda:
Arlöv, Eslöv, Falkenberg, Hässleholm, Höganäs, Hörby, Klippan, Laholm, Limhamn, Löberöd, Munka-Ljungby, Ronneby, Råå, Skurup, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Viken, Åhus och Ängelholm.
Runt år 1900 fanns inte mindre än fem repslagerier i Malmö, trots konkurrenter i Arlöv och Limhamn.

Till detta fanns en stor tillverkning av t.ex. rep av lindbast, främst i Skånes inland. Dessa rep användes främst inom lant- och skogsbruket. Även försäljning till storstäderna förekom.

  

Råvaror till tågvirke.

I princip kan man slå rep av alla fiber som låter sig spinnas eller tvinnas till garn. Mest känd är nog hampa. Hampa är det bästa och starkaste naturfiber som kan användas till tågvirke. Hampa har odlats för repslagning sedan romartiden, praktiskt taget i hela Europa, i Främre Orienten, i Kina och andra delar av Asien. I Sverige användes såväl inhemskt odlad hampa som importerad, då främst från Ryssland och Italien. Numera är det mest ungersk hampa som användes. Den hampa som odlas numera är industrihampa med en THC-halt på 0,3 %. Till skillnad mot den hampa som odlas för narkotiska syften som har en THC-halt på 25 %. THC är en förkortning för Delta Tetrahydro Cannabiol och är det mest psykoaktiva ämnet av över 400 olika kemiska ämnen i cannabisplantan.
Andra vanliga mjukfiber vid repslagning är lin, jute, bomull, nässla.

Av de hårda fibrerna är Abacá– eller Manillafiber kanske den mest kända. Abacá är ett i Filippinernas djungler vilt växande halvträd, som såväl till utseende som botaniskt står bananväxten nära. Ur dess blad dras fibrerna fram och de kan vara upp till 2 meter långa. Ibland felaktigt kallad ”Manillahampa”.

Sisal är kanske den viktigaste hårda fibern vid tågvirkestillverkning och användes redan av aztekerna. Fibrerna utvinnes från bladen på Agaven, en sorts kaktus, suckulent, som främst odlas i Mellanamerika. Brasilien är numera den största leverantören.

Kokos räknas också till de hårda fibrerna. Det är främst fibrerna mellan yttre och inre skalen på nöten som användes. Det krävs ca 1000 nötter för att ge ca 50 kg spinnbara fibrer. Kokos är det enda naturmaterial som flyter och därför har tågvirke av kokos ofta använts av bogserare då man slipper få in repet i propellern om det skulle gå av.

Av andra material som använts vid reptillverkning i Skandinavien kan nämnas, att
tagel och hudstrimlor var vanligt hos vikingarna. Lindbast var vanligt i Skånes inland. Under kriget 1939-1945 var det brist på råvaror, varför papper blev ett vanligt material.
Men även halm, almbast, ull, tarmar mm har använts.

Dagens tågvirkesindustri använder uteslutande syntetiskt material som Polyamid, Polyester, Polyeten och Nylonull. Visst är de syntetiska materialen både starkare, rötbeständigare och billigare. Men det är inte samma känsla som ”äkta” vara.

 Japan 1500 - tal.

 

 

 

 

.

 

För att komma vidare, ställ makören/pekaren på "start", längst upp till vänster. Då hittar du tjugotvå undersidor.

 Place your PC pointer, cursor on START and you’ll find 22 more sides about rope making.

 

 

     SENAST

 UPPDATERAD 

13 september 2017

 

 Litteratursidan

      NY BOK

 

 

 

 

 

              

Som en gest mot att 20% av besökarna är tysktalande, finns nu ytterligare en artikel på tyska i webbdisken.